Anvisningar för Stirnerprojektet

Hur man bäst skriver in text

• Skriv texten i det verktyg du tycker bäst om. Microsoft Word, Works, EMACS, Dreamweaver, Claris, Notepad, gedit eller vad du nu råkar ha till hands.
• Vissa ord och meningar är skrivna med sk s p ä r r a d stil, dessa skall istället skrivas med kursiverad stil.
• Om någon text till äventyrs skulle vara skriven med kursiv stil i boken, skriv den med fet stil istället. (Mycket ovanligt!)
• Avstavningar i boken är gjorda för att formatera texten snyggt. Skriv inte in avstavningar. (Detta är väl uppenbart men man vet ju aldrig...)
• Använd inga specialfunktioner för att formatera text etc. (Undantaget är kursiverad stil.) Generellt är detta ett senare problem som vi kan ta oss an när grundjobbet är gjort. Se bara till att bryta stycke med ENTER-tangenten så är allt lugnt.
• Alla gammalsvenska stavningar skall skrivas som det är, ex käjsare i stället för kejsare. Om vi skall revidera texten är det ju ingen konst att göra senare, men först måste vi fixa ett exakt elektroniskt orginal.
• Alla förkortningar skrives exakt som i originalet utan mellanslag efter punkterna i förkortningen: s.k. o.s.v.
• Tankstreck skrivs med dubbla bindestreck och mellanslag på båda sidor såhär: -- detta för att göra texten lättare att sätta i ett typsättningsprogram senare.
• Ange tydligt vart fotnoter finns i texten. Du kan lägga alla fotnoter sist i filen och referera till dem med siffror inom parentes(1) såhär eller skriva dem inne i texten med <footnote>blabla</footnote> om du vill. Om du skickar in HTML kan du ju titta hur jag har gjort och göra likadant. Det finns ingen anledning att skriva ut gammaltypografiska fotnotstecken som *) eller **) o.dyl.

Hur man bäst korrekturläser text

• Se till att ha ett ex av Den ende och hans egendom (eller en kopia) tillgängligt för korsreferens
• Jämför först för att se att antalet stycken i den inskrivna texten överensstämmer med antalet stycken i den tryckta texten. Jämför exempelvis det första ordet i varje stycke. Det är vanligt att man "missar" ett stycke. Lägg till saknade stycken.
• Läs texten noggrant så att du ser oklarheter. När du stöter på något som verkar underligt, jämför med den tryckta texten (denna har en del underligheter).

Hur man bäst moderniserar text

• Se till att ha ett exemplar av Den ende och hans egendom (korrekturläst elektronisk variant) att arbeta med. Se även till att ha ett exemplar av den tyska originaltexten i fall du kan läsa tyska. Det finns en elektronisk variant av texten.

De "lätta" moderniseringarna

• Plurala verbformer ändras enligt modernt språkbruk.
• Övriga föråldrade verbformer likadant: "giva" blir "ge", "tager" blir "tar" etc.
• Verbformen "skall" bibehålles (för enkelhetens och stilenlighetens skull).
• "Icke" ändras till "inte". Dock krävs här ett visst omdöme, på sidan 29, andra stycket, bör t.ex. "icke" stå kvar i uttrycket "icke andligt".
• "Huru" ändras till "hur".

De "svåra" moderniseringarna

• Inget kommatecken mitt i relativa pronomen, dvs. bort med kommat i "den, som" och "de, som" etc. Här krävs nog en viss stilkänsla.
• Ibland ska "vars" (som bara bör användas i syftningar på huvudord i singularis) ändras till "dess" eller "vilkas". Också här krävs viss stilkänsla.
• "Hier" verkar rätt genomgående vara översatt med "här", men ibland ska det vara "hit".
• Översättaren har ibland bibehållit originalets ackusativformer vid personliga och relativa pronomen. Ett ex: "honom" på sid 27, fjärde raden, bör ändras till "den", alltså: "Att bringa den rena tanken i dagen, eller hänge sig åt den, är ungdomens glädje" etc.
• Någon gång ska sammansatta verb splittras upp, t.ex. bör "uppväxte" på sid. 25 nog ändras till "växte (...) upp". Detta medför:
• Ändrad ordföljd är ibland av nöden, inte bara i fall som det ovan nämnda utan också där översättaren har följt originalet alltför slaviskt. Ja, det är det där med stilkänslan igen.
• Stavningen måste ibland moderniseras, förslagsvis följa den i SAOL (Svenska Akademiens Ordlista). Detta är väl inte så svårt, men att lita på ordbehandlingsprogrammens ordlistor är uteslutet! Boken använder t ex orden "modärn" och "modern", "värklig" och "verklig" huller om buller, en konsekvent stavning (den modernare) måste införas.
• En egendomlighet (som förmodligen kan förklaras med översättarens påbrå) är den sporadiska användningen av obestämda substantivformer där svenskan har bestämda. Ett exempel är "detronisering" på sid 25, andra raden (ska alltså vara "detroniseringen").
• Trots att jag anser att vi bör tafsa så lite som möjligt på originalet, kan det ibland vara befogat att ändra enstaka ord som ger ett föråldrat intryck. Dessa kan rentav vara ganska vardagliga, som t.ex. sista ordet på sid 31 vilket bör ändras till "levde". Några sidor dessförinnan står det "hinsidig". Försök hitta ett bra modernt adjektiv med motsvarande betydelse den som kan!
• Rena felöversättningar ska förstås ändras. Problemet är att hitta dem. Man får helt enkelt kolla så fort nåt låter skumt (alternativet att anställa jämförande lusläsning är i vart fall för tidsödande för min del).
• Förkortningar skrivs ihop med punkt mellan orden, t.ex. "o.s.v." och inte "osv." eller "o s v" eller nåt annat missfoster.
• För övrigt bör vi i görligaste mån låta Jensens översättning vara som den är.