Kort från påsken 2004, här känner vi tillatt Sara har mds men ingen av behandlingarna har börjat.

Efter andra cytostatikakuren, några dagar innan Sara läggs in för transplantation. Just då hade hon ingen cvk då hon fick sin med tre slangar första dagen vid transplantationsinläggningen och den gamla hade de tagit bort.

Min dotter, min syster och min systers ena katt dagarna innan inläggningen. Hennes katter fick tillbringa hela sommaren hos mina föräldrar, först ett långt tag efter hon kom hem flyttade de tillbaks till Sara.

Jag, min mamma och mina kusiner hade gjort det här trädet tillsammans. Det är en hoppkalander och det var tänkt att Sara skulle ta ett paket varje dag under tiden hon låg inne och att när den var slut hade hunnit hem igen. Sara var hemma långt innan paketen var slut och det var alla möjliga saker i paketen från mössor till smink, brev och cd-skivor. Tova var inte helt nöjd med att paketen inte var till henne. Vi åkte in och gav det till Sara första dagen hon låg inne, den enda gången Tova och Ola var med till sjukhuset och en av de få gångerna jag var där.

Min bror sitter och donerar stamceller. Det var jobbigt på slutet då han blev kissnödig och det är inte så lätt att gå ifrån en sådan här övning.

Här är stamcellerna som min syster fick.

Sara håller på att få sina nya stamceller.

Första gången jag träffar min syster efter transplantationen är vi ute på svampplockning. Bilden är tagen 25 September och transplantationen skedde den 18 Augusti. Sara var då pigg och var den som letade reda på flest ställen dock plockade hon inte en enda svamp.

Sara blev ganska rastlös efter ett tag och hon och Sven-erik åkte på en hel del utflykter. Här är de i Mölle tillsammans med min sambo Ola och vår dotter Tova. Vi var och gick ner till han konstnären som har gjort ett stort "konstverk" nere vid vattnet mellan Mölle och Arild. Det var roligt att se hur mycket piggare Sara blev mellan gångerna vi träffades.

Andra advent och vi träffas för att fira lite tidig jul, Saras hår har börjat växa ut och känns lite som borsten på en gris.

I påskas var vi hela familjen över till Danmark och då hade håret hunnit bli riktigt tätt. Långa promenader längs havet hanns med och förutom antibiotikan och vissa matrestriktioner så märker man inte av transplantationen längre.

I Frankrike i början på maj. De gjorde en promenad upp till en topp medan en del gick lite kortare då Tova inte gick tillräkligt snabbt för att hinna med en sådan lång promenad. Sara har nu färgat sitt hår men det är såpass långt och tjockt att peruken sällan används. Sara smörjde in sig ordentligt och likaså jag och Tova. Vi märkte det efteråt då vi var de enda som inte blev brända av solen den dagen.

(Last uppdated: 050521) thanisa@df.lth.se