Denna sida är inaktuell!
Jag underhåller inte längre denna sida, så informationen här blir mer och
mer inaktuell ju längre tiden går. En del är nog fortfarande matnyttigt, så
därför låter jag sidan ligga kvar.
Disclaimer: Alla uppgifter på den här sidan kan vara helt eller delvis felaktiga och jag garanterar inget... blah, blah, blah...
För att läsa gamla trådar om t ex de ämnen som diskuteras här kan man göra en sökning på http://www.dejanews.com/.
Det finns en generell FAQ om swnet.* på http://www.dtek.chalmers.se/~d1dd/faq/svfaq.html
Nej, inte under några omständigheter! Vill du visa en bild så bör du lägga upp den på WWW, varefter du enkelt hänvisar till den med en länk i ditt inlägg på listan. (Den riktigt hänsynsfulle nämner även filstorleken.) En annan variant är att posta bilden till en sk. binaries-grupp, som är avsedd för bilder. exvis. alt.binaries.pictures.misc och sedan hänvisa med dess "message-ID"-nummer i inlägget.
Anledningen till att bilder inte skall postas i icke-binaries-grupper är att bilder kräver ofantligt mycket mer bandbredd och serverutrymme. Usenet är, till skillnad mot WWW, ett distribuerat medium. Ett inlägg som postas till en grupp, kopieras mångdubbelt vidare till alla andra newsservrar runt om i världen. En IP* som plötsligt märker att en viss grupp belastar newsservern mer än nödvändigt, kan då börja skära ner mängden arkiverade inlägg eller i värsta fall, koppla bort gruppen helt.
Steg två är att se till att se till att funktionen MIME eller "Quoted Printable" inte är inkopplad. Lämplig inställning är istället "8-bit" eller "Latin-1".
Hur man genomför detta beror helt på vilken sorts programvara du använder men man brukar hitta det under menyn Preferences, eller Inställningar.
Näringsidkare som svarar på inlägg av typen "Var kan jag köpa XXX" är att betrakta som gränsfall men borde tillåtas om det sköts snyggt.
Annonsen måste innehålla minst ett sätt att kontakta annonsören (email, telefon etc. ) Detta för att undvika onödiga trådar.
På detta vis kan de som är väldigt allergiska mot annonser ställa in sina filterprogram så att de slipper se inlägg som börjar med dessa prefix
Red:
I annonser är det mycket önskvärt att ange var i landet grejorna finns. Eventuella köpare vill ju ofta gärna se, prova och klämma på grejorna innan det blir affär.
Den engelska gruppen uk.rec.scuba har en sida på http://www.ukrecscuba.freeserve.co.uk/ med bl a FAQ och ordlista.
För att söka bland och läsa gamla artiklar som postats i news kan man använda http://www.dejanews.com.
Det finns väldigt mycket dykrelaterad information på WWW och en bra sida att börja på är Eriks samlade dyklänkar på http://hem3.passagen.se/m93lgek/scuba.html.
Svenska sportdykarförbundet har en hemsida på http://www.svenskidrott.se/ssdf/ som bland annat innehåller dykpraxis
Allmänna förkortningar som kan förekomma i S.F.S
BRB (be right back) kommer strax tillbaks (kanske inte så användbar i en
nyhetsgrupp. Men förekommer då man chattar)
BTW (by the way) förresten
FWIW (for what it's worth)
FYI (for your information) för din information
IMO (in my opinion) enligt min åsikt
IMHO (in my humble opinion) enligt min ödmjuka åsikt
IMNSHO (in my not so humble opinion) enligt min inte så ödmjuka åsikt
LOL (laughing out loud) skratta högt, gapskatta
ROTFL (rolling on the floor laughing) rulla runt på golvet skrattandes
RTFM (read the f*cking (alt. fine) manual) [RED]
TIA (thanks in advance) tack på förhand
THX (thanks) tack
YMMV (Your mileage may vary) Så här fungerar det för mig, du kan uppleva det
annorlunda [RED]
Dykrelaterade förkortningar. (Uppdaterad)
324 etc = flaskpaket: 300 bar 2 stycken 4 liters
ABLJ = Adjustable Buoyancy Life Jacket = "pottring" = dykväst runt
halsen (ex Fenzy mod.)
BCD = Buoyancy Control Device eller Buoyancy Compensating Device
En BCD kan vara av annan typ än en dykväst. En ABLJ (ex Fenzy mod.)
är också en BCD, men det är ingen stabjacka.
CESA = Controlled Emergency Swimming Ascent
DCI = DeCompression Injury = "Dykarsjuka"
DCS = DeCompression Sickness = "Dykarsjuka"
DV = Demand Valve = 2:a-steg
DRSMB = Delayed Release Surface Marker Buoy
DSMB = Delayed SMB = "Korv" som skickas upp om man missar
uppstigningslinan
ESA = Emergency Swimming Ascent = FU
FU = Fri Uppstigning
G 5/8 = 5/8 tum ISO rörgänga vilket är gängan på dinskruven för luft
HP = Hi Pressure = högtryck = flasktryck
IP = Intermediate Pressure se LP
LP = Low Pressure = lågtryck = trycket ut från förstasteget
OOA = Out Of Air = Slut på luft
RIB = Rigid Inflatable Boat, dvs en båt med hårt skrov, vanligen av
glasfiber, och uppblåsbara pontoner -- en "hybridgummibåt".
SMB = Surface Marker Buoy = ytmarkeringsflöte som dras runt av dykarna
SPG = Submersible Pressure Gauge = manometer
AFLOLAUN = Apparatus For Laying Out Line And Underwater Navigation
Kombinerad linrulle, kompasshållare och lampa
som används av grottdykare.
Sigmund Lundgren inflikar:
Angående AFLOLAUN kan du ändra: "som används av grottdykare" till "som
användes av tidiga grottdykare." ;-)
Ordförklaringar.
Stabjacka = dykväst.
Reg = regulator, andrasteg, ofta avses dock hela paketet inkl
förstasteg, andrasteg, octopus etc.
Reduceringsventil = förstasteg [RED]
Doceringsventil = andningsventil = andrasteg [RED]
Flaskpaket = paket med dubbla (oftast) eller fler flaskor.
Luftpaket = reg, BCD, och flaska/flaskpaket
Drop off = vägg = en (i det närmaste) lodrät sida på en klippa eller
ett korrallrev. [RED]
Denna fråga brukar ofta ge upphov till hetsig debatt där högröstade företrädare för de olika organisationerna bestämt hävdar att den egna är mycket bättre än alla andra.
Grovt generaliserat kan man säga att de klubb-baserade organisationerna, t ex CMAS brukar ta längre tid på sig för en kurs och om denna hålls i en ideell förenings regi kan det bli billigare än om kursen ges av en komersiell dykskola.
De kommersiella organisationerna, t ex PADI, ger ibland möjlighet till intensivkurser där man kan ta ett certifikat på den grundläggande nivån på en vecka, men även längre kurser med lägre tempo förekommer.
Angående vad som är bäst så verkar den allmänna uppfattningen vara att det inte är någon större skillnad mellan de olika organisationerna, utan att det viktiga när man väljer var man ska gå sin dykkurs är att instruktören är kompetent och att man trivs med och känner förtroende för denne.
En jämförelse av de olika certifieringsnivåerna finns på http://www.svenskidrott.se/ssdf/utbildning/cmaspadi.htm
Denna fråga diskuteras även i rec.scuba FAQ. se http://scifi.squawk.com/scuba.html#DIFFERENCES
En annan aspekt är att det är slöseri att offra semesterdagar på att ta certifikatet, när man kunde ägnat dessa åt nöjesdykning istället för att sitta på botten och öva masktömning.
Om man har ett sådant synfel att man måste ha korrektion finns det två vanliga alternativ, det ena är att sätta in slipade glas i masken, det andra är att använda kontaktlinser. Båda metoderna har för- och nackdelar.
Vad gäller slipade glas går det inte att sätta in sådana i alla masker, så här blir man något begränsad i valet av mask. Sen har man ju problemet att man ser dåligt när man inte har masken på, vilket kan vara ett problem om man tappar denna. Dessutom är det en extra kostnad att ha ett extra par slipade glas.
Kontaktlinser, å andra sidan, innebär ingen extra kostnad om man redan använder sådana. Problemet här är istället att man riskerar att tappa linserna om man får vatten i masken eller tappar denna. Däremot kan man använda en vanlig mask som reserv om man lyckats behålla linserna kvar.
Martin Karlsson <makar@swipnet.se> skriver:
Som med all extra utrustning som man kan använda under dykning finns det både för- och nackdelar med parlina. Den största fördelen är att man alltid kan få kontakt med sin parkamrat. En annan är att om parkamraten får problem med sin avvägning och börjar flyta mot ytan, kan man själv hjälpa till och "bromsa" och för hoppningsvis hinner han/hon att reda ut situationen. En nackdel är ju att båda kan skadas av den snabba uppstigningen (men det kanske är bättre än att en kanske dör?). En annan nackdel är att den kan fastna. Varje dykare har ett eget ansvar att genomföra varje dyk på ett säkert sätt för sig själv och för sin parkamrat och därmed är det upp till varje dykpar att avgöra om de ska använda parlina eller ej.
Red:
För att undvika att båda dykarna skadas vid t ex en okontrollerad uppstigning eller vid insnärjning bör linan fästas så, att den lätt går att lossa även då den är belastad.
SSDF (Svenska sportdykarförbundet) kräver i dykpraxis att parlina
används vid all pardykning.
Fördelen med nitrox framför luft är att den mindre andelen kväve gör att man kan få längre bottentider på normala djup. Däremot medför dykning med nitrox inte att man kan dyka djupare, se nästa fråga.
Det maximala dykdjupet med nitroxblandning bestäms av procenthalten oxygen i gasblandningen.
Utsätter man kroppen för oxygen med ett partialtryck (pO2) överstigande 1.6 bar löper man stor risk att råka ut för akut syrgasförgiftning med snabbt påföljande medvetslöshet.
Arbetarskyddsstyrelsen har satt maxgränsen för pO2 till 1.4 bar (ännu lägre gräns rekommenderas vid arbetsammare dyk)
Maxdjupet för en nitroxblandning beräknas enligt följande:
Blandningens oxygenfraktion, fO2 = procenthalt oxygen/100
pO2max = 1.4 bar
Maxdjup = 10 * [(pO2max/fO2) -1]
Utför man denna beräkning för vanlig luft (O2-halt 21%) får man ett maxdjup på 56 meter men då har man inte tagit hänsyn till varken kvävenarkos eller risken för koldioxiduppbyggnad. Det är dessa faktorer som gör att de flesta dykarorganisationer har satt det maximala djupet med luft som andningsgas till 40-42 meter och dessa regler rekommenderas starkt.
Notera att nitroxdykning kräver specialutbildning och bör ej experimenteras med på egen hand.
Red:
Med risk för att vara övertydlig: För den mindre matteintresserade läsaren betyder detta alltså att maximalt dykdjup minskar med ökande syrgasandel.
Kvävenarkos eller djupberusning är en effekt av att andas gas med högt partialtryck kväve och ger liknande symptom som alkoholberusning. Berusningen går över direkt då trycket/djupet minskar.
Ragnar.Gustafsson <ragnarig@algonet.se>:
Att lägga till ett räkneexempel med t.ex. EAN32 vore nog inte så dumt.
Maxdjup: 10*{(1.4/32%) -1} = 10*{(1.4/32)*100 -1}= 33.75 m
The "millennium bug" continues to rear its ugly head, but we have yet to find a diving computer manufacturer that will admit to there being a problem. Oceanic advertises that its XTC-100 computer is "millenium"-bug free even if its spelling is not! John Sinclair of Uwatec says: "Our computers have a 'time capsule' only and will be unaffected." Ari Lähteenmäki of Suunto confirms that "...not any Suunto dive computer with clock-functions suffer from the year 2000 problem." Esa Raivo of Benemec, maker of a wide range of dive computers bearing brand names like Dacor, Orca and Zeagle, says: "Our computers don't have a calender function and nothing for the millennium bug to work with." Lamar Hires of DiveRite says: "Our computers are in compliance. When setting the time and date, the diver will see that it will scroll on through into the year 2000." Vic Bonfante of Sea & Sea, importer of the Sea & Sea Profile, says: "Our computers are immune." Martin Parker (AP Valves) says: "There will be no problem with the Inspiration. Its computer is not that complicated!" The consensus of opinion seems to be that users might find problems interfacing with their home PCs only if they are using old software. Suunto, for instance, is making up-to-date software available via its website (www.suunto.fi) for people with older versions to download free of charge. Information from the computer manufacturers we have spoken to indicates that the millennium bug will not be an in-water problem.
Skepps-Erik förtydligar:
Tanken med Tritonandrasteget var att utveckla ett andrasteg som skulle vara otroligt billigt att tillverka. Därav valet av uteslutande plastdelar. Ventilen saknar all form av justeringsmöjligheter och man får förmoda att ursprungstanken var att det bara skulle vara att snäppa ihop plastdelarna och reggen var färdig för dykning.
Att utveckla något billigt är dock ganska kostsamt...
Problemen som uppstod var som jag förstod det dels dålig plastkvalitet som resulterade i att regulatorer sprack och dels toleransproblem som medförde att de tvingades matcha ihop olika delar för att de inte skulle friflöda. (manuellt arbete = kostsamt!)
Men men, det är sådant som händer när man utvecklar nya saker. Det tragiska var att man redan hade gått ut med annonskampanjer och uppmanat hela dyksverige att hålla andan...
När dyksverige senare började bli blåaktiga i ansiktet så släppte man äntligen ut Triton2000 på marknaden innan alla problem var lösta. Barnsjukdomarna dök upp ganska omgående och snart tvingades Poseidon dra tillbaka regulatorn från marknaden. De som klagade lär ha fått Cyklon5000 i utbyte.
Ett större restlager såldes dock på den utlänska marknaden.
Andrasteget konstruerades om och fungerar nu mera som Jetstreamen. Namnet ändrades som sagt och idag skall den nog fungera som tänkt.
Har du en Triton2000 som har fungerat hela tiden så kan du nog vara lugn.
Enligt den ideala gaslagen kan luftvolymen beräknas som produkten av trycket och tomvolymen(efter förenkling och antagandet: 1 bar = 1ATM). Båda flaskorna skulle alltså enligt den ideala gaslagen rymma lika mycket, d.v.s. 3000 liter luft.
Den ideala gaslagen bygger dock på antagandet att gasmolekylerna kan studsa omkring inuti en sluten volym utan att påverka varandra. Detta antagande gäller dåligt vid så höga tryck som 200 - 300 bar eftersom det börjar bli för många molekyler per volymenhet. Krafterna som uppstår mellan molekylerna orsakar ett trycktillskott, d.v.s. trycket stiger inte längre linjärt med antalet molekyler. Det stiger snabbare. Följden blir att flaskan rymmer inte så mycket gas som man tror. Förlusten vid 200 bar är ca.3% och vid 300 bar är den ca.10%, d.v.s. en 10 liters 300 bars flaska rymmer ca. 2700 liter luft, medan 15 liters 200 bars flaska rymmer ca. 2900 liter luft.
På följande sida kan man se ett antal grafer över luftens kompressibilitet som funktion av temperaturen: http://www.bentleytech.com/compress.html
Den som vill skaffa djupare förståelse om gasers kompressibilitet måste mera ingående studera van der Waals gaslag.
Ja, from 990101 gäller provtryckning vart tionde år.
Bakgrund: Tidigare reglerades provtryckningsintervallen av Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, AFS 1996:9. Där angavs ett intervall på fem år. För att harmonisera med de europeiska reglerna om transport av farligt gods på väg (ADR-S) så antog Arbetarskyddsstyrelsen en ny författning: AFS 1998:7, där man hänvisar till de krav som ställs i Räddningsverkets författningssamling, SRVFS 1998:8.
Referenser:
Uppgifter om PT-intervall finner man under marginalnr. 2217(2) (Luft och Argon tillhör kategori 1A, Oxygen/nitrox/trimix 1O )
Ja, förutsatt att den senaste provtryckningen har skett efter 990101. Annars omfattas din flaska av femårsregeln fram till nästa PT, varefter den nya regeln träder ikraft.
Referens:
http://www.srv.se/pdf-filer/lagstiftning/adr/KLASS2.pdf (marginalnr. 2239(3) )
Jaaa, joo
Om man ska följa de internationella sjövägsreglerna, och det ska man om
man är befälhavare på en farkost. Då står kraven i de reglerna såsom
"föras som skärm synlig horisonten runt" och "under nattetid belyst".
Har du båt så har har du säkert regelboken. Ovanstående innebär att
bästa lösningen är att såga ut en flagga i plywood och måla den.
En flagga behöver ju vind för att sträcka ut och bli "synlig horisonten
runt". Dessutom behöver du två förda i 90 graders vinkel från varandra.
Har du större fartyg blir du dessutom tvungen att föra signaler enligt
regel 27b (fartyg med begränsad manöverförmåga). För mindre fartyg finns
det en svensk undantagsregel för detta på svenskt vatten. Allt detta
står att läsa i nämnda publiktaion, rekommenderas.
Eftersom det i paragraf 1 i denna skrift står att reglerna gäller "befälhavare på fartyg......" så innebär det att det inte finns något _formellt_ krav på en sportdykare som dyker från land att föra denna flagga. Skulle man ändå välja att göra så, så kan man ju inte ställa några specifika krav på flaggans utseende.
[Red: Den skrift som refereras är Internationella Sjövägsreglerna med kommentarer, utgiven av Sjöfartsverket]
Obs att enligt Arbetarskyddstyrelsens anvisningar krävs flaggan. Men det gäller då yrkesdykning, naturligtvis.
Signalflagga M; Vitt kors på blå botten, återfinns i olika former som symbol för Maxi i dessa båtars segel. Flaggan betyder "Mitt fartyg har stoppat och gör icke fart genom vattnet". Har alltid samma lustiga effekt på dessa båtars ägare när innebörden påpekas....
Signalflaggorna Ivar över Niklas; I=Svart prick på gul botten. N=blåvit rutig.
IN "Jag behöver dykare"
IN 1 "... för att klara propellern" 1=Vimpel, röd fläck på vit botten
IN 2 "... för att besiktiga botten" 2=Vimpel, vit fläck på blå botten
IN 3 "... för att sätta ut läcktätningsmatta" 3=Vimpel, röd, vit, blå
IN 4 "... för att klara mitt ankare" 4=Vimpel, vitt kors på röd botten
Signalflaggorna Ivar över Olof; O=Diagonalt delad i rött och gult
IO "Jag har icke någon dykare"
Signalflaggorna Ivar över Petter; P=Vit rektangel på blå botten.
IP "Dykare kommer att sändas så snart som möjligt (eller kl...)"
Signalflaggorna Ivar över Qvintus; Q=Helt gul
IQ "Dykare har fått dykarsjuka och måste ha behandling i
rekompressionskammare"
Signalflaggorna Ivar över Rudolf; R=Gult kors på röd botten
IR "Jag håller på med sjömätning (undervattensarbeten). Håll undan från mig
och gå med sakta fart.
Jag har dykare nere. Håll väl undan och gå med sakta fart."
Det är IR som jag själv för dagligdags under min yrkesutövning, tillsammans med klot-romb-klot resp röd-vit-röd. Om ni tycker att Adam fungerar som en turistmagnet så vänta bara tills ni fått upp IR...
Annan kul signal är Ludvig över Rudolf resp Sigurd; L=Gul & svart-rutig
LR "Baren är icke farlig" R=Gult kors på röd botten
LS "Baren är farlig" S=Blå rektangel på vit botten
Vid muntra tillfällen kan man tänkas bortse från att den "bar" som avses här är
tidvattentröskeln i hamninloppet.
Ytterligare bra signal för dykare är Rudolf över Yngve; R=Gult kors på röd
botten, Y=Diagonalt röd & gul-randig
RY "Gå med sakta fart när ni passerar mig (eller fartyg som ger denna
signal)."
Ofta för man denna när man har små båtar förtöjda på utsidan och som kan slås
sönder av svall från förbipasserande. Tyvärr också turistmagnet.
Personal i dykbutik som är mer tvärsäker än kompetent. Känns ibland igen på typisk huvudbonad, men man måste se verderbörande i auktion för att helt säkerställa diagnosen. Tror att man besitter all nödvändig kunskap om dykning när man är utexaminerad XXX divemaster. (Välj utbildningssystem själv.)
Kespnissen skall ej förväxlas med den ovanligare dykcenterinnehavaren, som om den uppnått några år på marknaden har ett ganska luttrat utseende.
S Erik Lindberg infogar:
Oftast brukar man få se kepsnissen ståendes i butiken medans dykcenterinnehavaren är ute och håller kurs, kör utfärd eller eljest utför uppdrag som kräver lite bakom pannbenet.
Kepsnissens stora fördel är att han inte har så stora lönekrav. Han tycker ju att det är så jäkla fräckt att stå med keps på sig inomhus att det är lön nog...
Den osäkra typen avslöjar man lätt: man ställer lite svårare frågor av den typ som hans arbetsgivare förmodligen _inte_ talat om för honom, varpå han blir helt ställd och ber en att återkomma.
Den tvärsäkra typen (som är den farligare) kräver att man sas. har "facit på hand" när man frågar eftersom han kommer att häva ur sig de mest tragiska felaktigheter. [-Det finns ingen fukt i vår luft för vi har ett sånt där filter...]
Nils Möllerström lägger till:
Är inte detta mer att likna vid en sk kepshaj, då han är betydligt farligare? Handsignalen för kepshaj är såvitt jag vet; vänster han formar en keps-skärm vid pannan, höger hand formar en hajfena framför vänster hand....
I Sverige har vi inga yrkesdykarskolor i den bemärkelsen att du får ett yrkesbevis efter att ha spenderat både tid och pengar på en skola. Istället har vi fortfarande traditionen med lärlingssystemet. En sak som är MYCKET viktig att poängtera är att dykningen bara är arbetskläderna, eller sagt på ett annat sätt, transporten till arbetsplatsen. Det är mycket enklare att göra en yrkesman till dykare än en dykare till yrkesman. Anledningen varför jag säger detta är för att det första du egentligen skall titta på i din yrkesdykarkarriär, är vilken utbildning du tänker ta med dig under vattnet. Om du inte redan har det, så skaffa dig bygg och anläggningskompetens. Då har du gjort det svåraste i hela kedjan.
En yrkesdykare har inte bara ett enda slags arbete, utan han skall i princip kunna många yrkessysslor. Bygg och anläggning är det fundamentala, men listan kan förlängas med t.ex. svets/skärning, sprängning, muddring/spolning o.s.v. o.s.v. Som du säkert ser så är det ganska svårt att sätta fingret på vad en yrkesdykare egentligen pysslar med. Det som avgör vad just du skall arbeta med är i vilken dykfirma du tänker söka jobb, eller om du tänker starta eget så får du titta på vilka dykjobb som behövs i ditt område. Yrkesdykarskolorna utomlands (ex. USA eller Norge) erbjuder ett färdigt paket. Du går i skolan en viss tid, betalar en summa pengar och får sedan ett, till viss mån, nationellt certifikat som du inte bara kan ta hem till Sverige och "börja jobba med". Du måste konvertera till Svenska yrkesbevis. Vad som krävs för att överföra utlandsutbildningen till Svenska certifikat beror på; vilket ursprungligt cert du har, och i vilket land det är utfärdat. Det är en liten djungel som jag inte kan/orkar gå in närmare på. Något du måste vara medveten om är att du efter din utlandsutbildning bara har lärt dig att förflytta dig till/från din arbetsplats. Visserligen ingår det olika arbetsmoment i kurserna, men vilken erfarenhet får man efter att ha utfört momenten ett par timmar effektiv tid räknat. Mitt råd till dig är att först skaffa ett A-certifikat. Det kan du göra hos marinen i Karlskrona och i Stockholm . Ring 0455-18 000 och begär dyktanken, så får du de senaste förkrav som behövs för att deltaga. Efter detta söker du en lärlingsplats på ett dykeriföretag för att skaffa dina timmar som krävs för att gå vidare till B-certifikatet. Exakt hur många timmar som krävs i dag är jag lite osäker på. När jag tog mitt B-cert. så behövdes det 3600 timmar i yrket (dvs. två år på heltid) men ring till BYN "Byggnadsindustrins YrkesNämnd" så får du rätt uppgifter.
Räkna med tre till fem år inom yrket innan du står på egna ben, dvs. att du klarar att åka ut på jobb utan att någon står på land och talar om för dig hur du skall göra. Det finns inga genvägar, även om reklamen från utlandet säger annat. Jag har haft flera jobbarkompisar som har gått sin utbildning i Norge. Inget ont om kvaliteten, men det har alltid krävts många timmar under vattnet innan de har gjort någon nytta. Fördelen med det Svenska lärlingssystemet är bland annat att du har lön under tiden och att du inte har några större förväntningar på dig i början. Jag hoppas att du inte har blivit avskräckt, för det var i så fall inte alls meningen. Om du bara passar för jobbet så har du många spännande år framför dig. I dag är det skriande brist på färdigutbildade (B-cert.) yrkesdykare och det verkar inte bli bättre de närmsta åren, så löp linan ut! För lite kuriosa kan jag nämna skillnaden mellan A- och B-certifikat. Den vanligaste missuppfattningen är att det styr vilken typ av utrustning man får använda. Helt fel! Man är tvungen att ha ett B-cert. för att jobba med anläggningsjobb. Det är byggnadsfacket som kräver det för att skydda yrkeskåren från sportdykare som tycker det är så himla kul att dyka utan att ta vettigt betalt. Jämför med lärarjobbet. Jag kan inte sno ett sådant jobb bara för att jag krymper ner på lönekravet. Det sätter facket stopp för. Tungdykning är bara ett sätt att jobba bekvämt, det är som att stå i en korvkiosk. Det är underbart att slippa halstätningen och att kunna röra på huvudet utan att nacken tar stryk. Tungdräkten har inga ventiler, man sköter avvägningen med nickventilen i hjälmen och får på så sätt båda händerna över till att jobba med istället. Dykning med helmask känns som en bestraffning när man väl har blivit vän med krukan på huvudet. Vi använder bara hjälmdykning, oavsett om det är två meter djupt vid ett enkelt jobb eller 50 meter djupt vid en bärgning. Kroppen tar mycket stryk vid lättdykning! Det är helt ok att använda tungdykarutrustning med ett A-cert. som högsta utbildning.
Nils Möllerström skriver:
I dag är det så att A-cert utbildas vid sex tillf/år i Karlskrona. Kursen är en vecka lång. B-cert går en gång/år i Karlskrona och en gång/år vid Berga /Stockholm. B-cert kursen är sju veckor lång. För att gå den bör du redan vara någon form av anläggare eller byggare eller liknande. Så för A-cert krävs i förhand följande:
I kursen ingår sedan:
Fri uppstigning fr 18m 1500:-
Dykarverksamhet 3200:-
Avgift cert 350:-
Litteratur (AFS) 310:-
-------------------------------
Summa: 5360:-
SUB III 3600:-
===============================
Totalt: 8960:-
Tillkommer kostnad för logi (kan ordnas för 80:-/natt), samt mat (kan också ordnas förmånligt) och naturligtvis resa till och från Karlskrona.
Utbildningen sker med marinens utrustning med helmask, uv-com, luftreduceringslåda och lyftsäck, (samt FU som sagt). Dessutom sker en provtryckning till 50m i kammare. Dyken sker i enlighet med AFS, dvs med helmask och slang.
Som elev ska du uppnå;
För ytterligare info kan MDykS kontaktas med e-mail; mdykskol.karlskrona@swipnet.se