Hej Lotta

Du frågar i din krönika: "Vad är det för fel med nya lagen?". Svaret är enkelt: det är inte - och har aldrig varit - lagen det är fel på.

Det kanske kommer som en smärre överraskning för dig, men det var faktiskt redan innan omstuvningen av sexbrottslagarna ett brott att ha sex med en redlös person. Det hette bara inte det magiska ordet "våldtäkt" utan "sexuellt utnyttjande" och kunde - om det var grovt - straffas lika hårt som våldtäkt (d.v.s. max 6 års fängelse). Beviskraven ändrades inte. Inga handlingar som inte redan var förbjudna lades till. Det enda man gjorde var att man flyttade detta brott från en paragraf till en annan. Det var allt.

Nu frågar jag dig Lotta: vad trodde du egentligen skulle hända bara för att man gjorde så här? Hade du förväntat dig någon revolution bara för att man döper om vissa handlingar från en brottsrubricering till en annan. Trodde du verkligen att helt plöstligt får vi en lavinartad ökning av antalet fällda sexbrottslingar för att man gör så här?

Självklart inte. Det är en omöjlighet att något sådant skulle medför fler fällda. Och om folk hade lyssnat på kritikerna till denna av hysteri frampressade förändring, då hade ni vetat om det. Jag är inte den som brukar säga "Vad var det jag sa'...", men den här gången gör jag det... för det var precis det här jag sade, redan innan lagen genomfördes.

Felet är inte lagen... det har aldrig varit fel på den. Lagen är kristallklar: sex utan samtycke är ett brott! Vare sig det heter "sexuellt utnyttjande" eller "våldtäkt" har det alltid varit så. Och det är heller inte fel på domstolarna. Eftersom formuleringar som "hon fick skylla sig själv" är rena fantasifoster som överhuvudtaget inte har med verkligheten att göra står felet inte heller att finna där. Det finns inte en enda domare eller nämndeman som någonsin har ens tänkt tanken "Jo... jag är övertygad bortom rimligt tvivel att han våldtog henne... men eftersom hon var full släpper vi honom". Felet ligger inte där heller. Vad är då felet?

Bevis

Problemet har alltid varit bevis. Oskyldig tills motsatsen bevisats är den princip gäller och som binder våra domstolar i ett järngrepp. Innan Staten officiellt brännmärker en människa som en avskyvärd brottsling och frihetsberövar denne så skall Staten vara helt övertygad om den anklagades skuld... med hjälp av bevis. Och däri ligger hela(!) problematiken med sexbrott och varför vi inte får folk fällda för dem, därför för de lämnar inte mycket bevis efter sig. Glöm bort David Caruso och hans snitsiga solglasögon och fåniga one-liners, för i verkligheten löser man inte två brott per timme (inklusive reklam). Det är bara i TV's tillrättalagda happy-ending värld som det är så.

Det som behövs är att kriminaltekniken får ett nytt genombrott lika revolutionerande som fingeravtrycksanalys, mikroskopet och DNA-identifiering. Innan detta sker kommer vi inte att fälla fler misstänkta för sexbrott. Vi ligger redan idag och tänjer på gränserna i och med att sexbrott faktiskt - i vissa fall - kan gå till dom på rena ord-mot-ord situationer. För alla andra brott är det otänkbart. Ta exempelvis mord där inte ens ett erkännande alena kan leda till fällande dom. Men för sexbrotten kan man faktiskt det. Man har redan lättat på beviskraven och vissa säger att vi har gått för långt och att några sitter oskyldigt inspärrade på grund av det, något som för varje civiliserad rättsstat är ett grovt misslyckande.

där har du vad som är fel Lotta. Det är ett fruktansvärt frustrerande fel därför att du kan inte lagstifta bort det; du kan inte ändra människors attityder för att få det att försvinna; du kan inte gör någonting förutom att tålmodigt forska fram nya kriminaltekniska metoder. Ingenting kan du göra. Det är ett icke levande, kallt, tekniskt och av opinion helt opåverkbart problem du står inför. Du kan inte skrika åt det, inte skriva krönikor, inte lagstifta bort det. Du kan enbart acceptera att sådan är verkligheten.

Bevis är problemet. Ingenting annat.

Så sluta skrik. Sluta gasta. Sluta uppför dig hysteriskt. Du hjälper inte brottsoffren på det här viset. Fällande dom är inte vägen till läkning. Hitta andra vägar. Du har inget annat val... för i domstolen kan du inte vinna så länge som bevis saknas.

mvh
/Michael Lundahl Karnerfors