Teknik
Samtliga kroppar med utsträckning strävar efter att inta sitt naturliga läge, dvs så nära jordens medelpunkt som möjligt. Eventuellt kan en kropp göra avkall på detta krav om platsen i fråga skulle råka vara fylld av en mer dominant kropp (d.v.s. med högre densitet). Eventuella tomrum utfylls omedelbart p.g.a. naturens inneboende avsky för tomrummet (horror vacui). Detta krav är svagare än strävan mot mittpunkten.

Hjulet, kugghjulet, vagnen, murbruk etc är exempel på kunskap som finnes i princip överallt, däremot finnes det avsevärda lokala skiljaktigheter vad avser just vetenskapligt kunnande och inställningen till densamma. Emedan vissa kulturer har funnit användning för vissa fenomen, vars ursprung spåras tillbaka till elektriciteten, befinner sig andra endast kvar på stenåldersnivå (d.v.s. hårig, hungrig och inte vidare slug befolkning).

Astronomi
Jorden befinner sig i ett tredimensionellt rum, och det som människorna upplever som solen är egentligen ett energihål till parallella tredimensionella världar i ett fyrdimensionellt rum (se analogiförklaringen nedan). Övriga planeter är egentligen andra experiment, förrättade av andra gudar i andra tidsåldrar. Dessa planeter har därför en tendens att se ut lite hur som helst. I det som människorna kallar rummet, har gudarna sin materiella (läs tredimensionella) soptipp.

Kemi
Vissa speciella ämneskombinationer innehåller mer kraft än andra, och naturen strävar efter att uppnå dessa tillstånd för att expandera i kraftiga klot av eld och rök. Detta vill dock människorna undvika, då de som råkar komma emellan dessa processer aldrig mera syns till. Notera att en dylik sammandragningsprocess tager flera år för naturen att få till stånd under normala förutsättningar. I andra fall, t.ex. i vulkaniska områden, finns det så höga koncentrationer av reaktionsglada ämnen, och sålunda är de vulkaniska processerna faktum.

Biologi
Fungerar som i vår värld.

Matematik och fysik
Samtliga hittills bevisade satser med anknytning till fysiken har visat sig innehålla konstanten zi, vars numeriska värde bestämts till mellan 41,93456 och 43,15234. I övrigt beter sig matematiken som normalt.

Idé- och lärdomshistoria
Då prästerna slutligen insåg att vetenskapen endast verifierade deras dogmer, antog de strax en MYCKET vetenskapsvänlig inställning. Innan detta avgörande beslut fattades (sakrala mässan i Grubsbah år 345 vtr (vanlig tideräkning)) hade mången man fått sätta livet till i de ständiga vetenskapskrig som plågade landet. (Bland annat hade hertigen av Hugevina lagt i princip hela Sommardalen i ruiner, eftersom hertigen inte kunde komma överens med fursten av sommardalen angående huruvida den lägre approximationen av zi borde innehålla fem eller sex decimaler. Som alla kanske har förstått, anger de religiösa skrifterna zis värde till 42.)